Så kan Framkalla i minnet användas i en mening
- I minnet dök där upp en ung man, som vi haft under sprutan, han som först hade talat om de hemliga sammankomsterna i dårarnas sekt.
- Det var minnet av detta, som jagade rodnaden till hans kinder.
- Från bleka handen föll purprat blod på vita barken, där minnet stod.
- När Angela granskade kortet, flög minnet av den där sommaren åter tillbaka till henne.
- Allt är förgängligt här i jordens jemmerdal, Men minnet af ditt verk, det har ej annat val Än lefva evigt, ja lefva trots afund och kabal.
- Det finns i gömmorna ett och annat minne, som liknar minnet av Sannapojken, kyssarna och glaset.
- Han lade inte mannens namn på minnet.
- en självförnöjd, litet skrytsam blick, vid minnet av sin ysterhet i barndomen.
- Det fanns därför ingen särskild anledning för honom att lägga på minnet vad som hände vid dem.
- framkalla allvarlig fruktan för hennes säkerhet.
- Då svek minnet på nytt och lämnade honom i stor förlägenhet.
- Hon tycker att det är viktigt att hålla minnet av förintelsen vid liv, särskilt med det spända läget i Europa.
- Minnet från denna tid skulle kanske fördunklas.
- framkalla allvarlig fruktfin för egen säkerhet till person.
- Men jag har inte en enda, som jag anser värd att framkalla en rynka i mammas panna eller denna avskyvärda neddragning av mungiporna.
- Då kom han i blinken ihåg en sak från i går kväll, som hade retat honom obeskrivligt, vid minnet halade han fram en ny svordom.
- Doktor Svante hade under en vistelse förliden vinter i Jönköping på kyrkoherdens begäran underkastat sig besväret att nedskriva dem ur minnet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
